Känner bara att jag måste skriva det. Jag var ju lite orolig att det skulle bli pannkaka av det eftersom allt annat känns så himla bra, men det har det inte alls blivit. Mina elever är helt underbara. Efter att ha haft yngre elever ett par år hade jag nästan förträng hur fantastiskt det är att ha gymnasieelever, man kan prata med dem på ett helt annat sätt och göra helt andra saker på lektionerna. Eleverna är dessutom extremt positiva till allt vi gör. I varje fall hittills.
I övrigt är det extremt mycket att göra på jobbet, men jag gillar den biten också. Jag gillar att ha mycket ansvar och att känna att mina insatser gör skillnad. Efter jobbet har jag ju desutom ett fantastiskt gym att gå till för att rensa tankarna, eller en ännu mer fantastisk pojkvän att komma hem till och bara mysa. Kan det bli bättre?
Nästa vecka ska H till Tyskland med jobbet så då är jag alldeles ensam, men jag ska på teater både onsdag och fredag och hinna med att träna ett par gånger också, så jag ska nog stå ut.
Kram på er
1 kommentar:
och kanske träffa mig...
Skicka en kommentar