snöintervaller

Jag har inte riktigt bestämt ännu om jag ska ta upp det här med bloggandet igen, som mer eller mindre ren träningsblogg, eller om jag ska låta den vila, men här kommer i varje fall ett litet inlägg.

Efter nån veckas förkylning var det dags för Ik-jogg-träning igår. Veckan som gått har jag känt mig missmodig. Mina nya träningsintenioner och Szalkaiprogrammet gick om intet i takt med att näsan rann eller helt enkelt svullnade igen. När man inte kan andas genom näsan är det inte lätt att springa. Motivationen har det inte varit nåt fel på. Jag har velat springa varje dag. Det finns faktiskt ingen gång som jag önskar att jag fick springa lika hårt som när jag är sjuk. Konstigt. Men man vill väl alltid ha det man inte kan få. 

Men, igår var det så dags för lite jogg-träning i Skatås. Jag var laddad till tänderna. Här skulle det springas! Efter 2,5 km uppvärmning var jag lite orolig för hälsan. Det var grymt kallt och kroppen blev inte ordentligt varm.  Vi tog en uppvärmningssväng till runt intervallslingan och då kände jag äntligen hur blodet strömmade till. 4x1000m i packad snö stod på programmet. Väldigt jobbigt, men också väldigt roligt. 3,5 km nedjogg avslutade kvällens övningar. Sammanlagt nästan 12 km av roligheter. Nu är jag igång igen.