Innebandy del2

45 minuter innebandy blev det. Jag suger verkligen på innebandy. Jag orkar springa, men ungefär där tar det stopp. Bollen och klubban till exempel. Mest ivägen egentligen. Jag skulle ju liksom inte ta med mig en klubba ut på Skatås 8:an. men den behövs ju såklart i innebandy. Utan klubba ingen bandy. Utan boll ingen bandy. Men det är svårt. Jag stannar upp för att fånga bollen. Den studsar lite fram och tillbaka medan jag stirrar ömsom bedjande ömsom uppfordrande på den. Sen kommer jag på att jag måste göra nåt med den. Passa eller så. Med blicken intensivt fäst på bollen är det inte lätt att veta vart lagkamraterna är. Ben tenderar att se ganska lika ut, lite olika mycket behåring kanske, men annars rätt lika. Kanske skriker nån... då vet man. Men allt som oftast kommer det en illernabb motspelare och stjäl bollen långt innan jag ens hinner tänka passning. Men roligt är det. Ganska lagom jobbigt och alla kan vara med.