Träningsveckan inledd- operation snöpulsning

Det är inte varje vecka man har lyxen att vila och träna precis när man vill, men denna vecka är det sportlov och jag har tänkt ta tillfället i akt att köra en riktig träningsvecka. 8 pass är inplanerade med en sammanlagd löpning om minst 50 km. Inte mycket för riktiga träningsdårar, men mycket för mig. Betydligt mer än jag brukar få ihop. Men lugnt ska det gå. Varva slitpass med rena återhämtningsdito. Dessutom två pass på gymmet, något som fått stryka på foten lite för att löpningen ska få mer tid. 

Första passet är avklarat. Efter skön slapparmorgon tillsammans med H och en del klockstrul (J ägnade söndagsmorgonen åt att springa intervaller i källaren med pulsbandet tryckt mot bröstet och Garmin i handen och vi glömde visst att slå av den) bar det av på snöpulsning. Först 1,5 km uppvärmning och sen drygt 3 km snöpulsning. Bitvis var snön knähög. Runt, runt sprang jag, mån om att hitta orörda partier. Fort gick det inte, mer rask promenad än löptempo. Jag fick en hel del konstiga blickar från folk. Mer än vanligt. Löpning i vintervädret ger alltid upphov till blickar och ibland en och annan kommentar. Idag var blickarna tydliga. Vad håller hon på med? Hundarna skällde på mig. Eller kanske på matte: "Jag vill också snöpulsa". Benen värkte tillslut av trötthet. Skönt. Härligt. Vintern från sin allra bästa sida.