trailrunning

trailrunning

söndag 5 december 2010

+3

Hon kom på dagen vårt lilla underverk. Nu är hon tre dygn gammal och alldeles alldeles underbar.

Förlossningen blev en ganska omtumlande historia som slutade med ett akut kejsarsnitt. Det var aldrig någon fara med varken mig eller barnet, men det kan inte hjälpas att jag känner mig en aning snuvad på konfekten. Dessutom får jag inte löpträna på 12 veckor. Men allt detta är petitesser som bleknar när jag betraktar det vackraste jag någonsin sett. Det finns inte ord nog för att beskriva den ofattbara och oändliga kärlek som jag känner inför denna nya varelse.

En något mer utförlig förlossningsberättelse kommer nog att skrivas inom kort. Tills dess kan ni som vill läsa om min gravidträning hos Spark-i-magen

6 kommentarer:

Cathrin sa...

Åh vad härligt! Skönt att allt gick bra. Stort, stort grattis!

Andréa sa...

Åh! Återigen stort grattis!! :) Förstår vad du menar med att bli snuvad på konfekten (även om jag inte fött än och eg inte kan uttala mig). Innan jag blev gravid var jag livrädd för att föda och ville nog helst ha ett planerat kejsarsnitt, men nu är rädslan borta och jag vill absolut helst föda vaginalt. Men det viktigaste är ju faktiskt att alla mår bra! Grattis igen! :)

Mia sa...

GRATTIS! Skönt att du har det vackraste du någonsin sett i din famn och kan titta på henne varje dag! :)

Stor kram

Anonym sa...

Jättegrattis från alla joggkompisar i IK-jogg träningsgruppen! Du får väl dyka upp o visa underverket någon måndag. Välkommen i dragkedja-på-magen-klubben, förresten, där är jag också med. Jag har ditt svart/vita löparlinne i gott förvar tills du är igång igen, eller om du skickar mig din adress..
GRATTIS än en gång, vad heter hon?
// Bodil

Frykenmo sa...

Stort grattis till nya familjemedlemen, hoppas du återhämtar dig bra.


ps en vecka sen med grattiset, men du har nog o göra :-)

Karin sa...

GRATTIS! Stor kram till hela familjen!