Men nu var det inte året som sådant som skulle summeras, det är ju faktiskt ett par månader kvar tills det är dags för det. Istället var det tävlingssäsongen som skulle räknas samman. Även här slås jag av hur fantastiskt det är. Att jag har kunnat träna så bra och komma i form så pass snabbt. Innan året satte jag upp tre mål: Milen under 50, Lidingöloppet samt 5 km under 23 minuter. Alla de målen har nåtts med lätthet. När det gäller Lidingöloppet hade jag nog egentligen hoppats på mer, men jag hade också trott att det skulle vara det långa och långsamma som skulle få mest plats i min träning i år. Hade fått för mig att farten kanske skulle dröja längre att få tillbaka. Men jag hade fel. Milen under 50 var inget problem, inte heller de 5 kilometerna under 23 minuter. 22.15 blev mitt resultat på 5000 meter på bana i torsdags och det är jag grymt nöjd med. Jag känner mig snabb och stark och det ska bli riktigt roligt att blicka framåt och sätta nya mål.
Nu är det dock dags för något av en säsongsvila. Jag tänker inte helvila. Så mycket tränar jag inte i vanliga fall. I stället kommer jag att försöka fokusera på styrketräning under en peroid. Visst kommer det att bli en hel del löpning, säkert lika mycket som innan, men utan så värst mycket mål och mening. Jag tänker springa det jag känner för ett tag. Med största sannolikhet kommer det att resultera i ungefär samma mängd och typ som nu. Jag gillar intervaller och snabba pass så det kommer det definitivt att bli. Från början hade jag tänkt köra en ordentlig träningsutmaning fram till Inez 1 års dag, inspirerad av MissAgda, men inser att det inte är den typen av utmaning jag behöver just nu. Jag har dock satt upp några tydliga mål för resten av min förädraledighet, dvs fram till årskiftet. Några löften till mig själv:
- Jag ska se till att utnyttja det faktum att jag kan komma ut i dagsljus varje dag. Oavsett om det är genom promenad eller vagnjogg.
- Jag ska sova bredvid min prinsessa så ofta jag behöver, snart kommer jag inte att kunna det längre.
- Jag ska träna styrketräning minst tre gånger i veckan, efter ett tydligt program
- Inget mera godis på veckodagarna. Jag är egentligen inte ens särskilt förtjust i godis och kakor. Det har bara blivit en dålig vana.
- Jag ska försöka få till minst ett kvalitetspass (dvs pass utan vagn) i veckan.
- Men sist men inte minst ska jag acceptera att livet inte alltid går ihop, det finns viktigare saker än träning. Det är så lätt att känna stress över att man inte hinner och när träningen blir ytterligare en pusselbit att tvinga in livspusslet förlorar den sin charm. Jag älskar att springa och mår inte bra om jag inte får göra det, men ibland finns inte tid för annat än en vagnjogg och då får det vara bra så.
Dessa riktlinjer ska jag försöka leva efter fram till årskiftet. Om någon månad börjar jag slipa på målen för nästa år och ett tydligare träningsprogram. Men just nu får det vänta. Just nu gläds jag åt de mål jag uppnått.