trailrunning

trailrunning

onsdag 10 mars 2010

Backe upp och backe ner...


Vissa dagar känns benen tyngre än andra. Idag var en sådan dag. Tur då att man har en vilja av stål. Lång backe stod på programmet och med siktet inställt på pannbensbyggande föll valet av backe självfallet på Älvsborgsbron. Ur flera avseenden en icke optimal backe. Blåsigt och med massor av avgaser. Men den är lång och seg och utgör ju trots allt ett viktigt inslag i målet för min träning: Göteborgsvarvet. 

Göteborg visade sig från sin värsta sida i kväll och var blöt och råkall. Vinden pinade ordentligt i mitt ansikte på väg uppför och jag kände mig allt annat än stark. Nedför gick det ohyggligt sakta, nästan snigelfart. Målet var 20 minuter och eftersom varje vända tog ungefär 5 minuter räknade jag med fyra vändor. Nerför den sista satte jag fart ordentligt och fick riktigt spinn på benen. Nästan kenyansk fart. Väl nere pustade jag ut. Tittade på klockan. Nästan 3 minuter kvar. Inte mycket att be för. Så snabbt jag bara kunde uppför halva backen och så snabbt jag bara kunde ner igen. Sen var jag slut. Benen värkte. Lungorna värkte. Mina staplande nedjoggningssteg gick i en fart som kan tillskrivas en amöbas. Ville bara springa hem! Hem till soffan. Tvingade benen att jogga ner ordentligt, att ta en omväg. De var ytterst motvilliga, men de kommer att tacka mig imorgon.


3 kommentarer:

Andréa sa...

Vad bra, då har båda broarna fått äran att ha backtränande donnor på sig :) Jag tog den andra i förmiddags :)

mina sa...

Det var ju tur... så att ingen av broarna känner sig förfördelad :)

Thomas Johansson sa...

Var rädd om din rara panna och tänk på att det är lopp på lördag.