trailrunning

trailrunning

torsdag 6 oktober 2011

När livet kör ihop sig

Ja, då får man göra det bästa av situationen. Jag tycker inte att det är särskilt svårt att få in träning i småbarnslivet, Inez tittar gärna på när jag styrketränar och sover i vagnen när jag springer. Det som däremot kan vara klurigt är att få till kvalitén (och långpassen, men det har jag ju skrivit om tidigare). De passen som ska springas utan vagn het enkelt. H jobbar väldigt mcykst just nu och dessutom har vi ju ett till barn varannan vecka. 2 pass brukar jag dock kunna få till utan vagn varje vacka, ett i veckan och ett på helgen. Den här veckan gjore tandläkarbesök att jag inte kunde åka på ik-jogg-träningen i måndags så då hade jag istället tänkt köra ett snabbdistanspass igår. Det var enda kvällen som skulle funka eftersom H är bortrest övriga kvällar. Men så körde allt ihop sig. H kom hem sent från jobbet och Inez var mammig och trött. Jag glömde helt av att jag tänkt springa och åt en stor portion pasta. Sen var det ju kört. Ibland blir det så. Livet kommer emellan helt enkelt.

Så då fick det bli snabbdistans med vagnen idag istället 4 km snabbt fick räcka. Snabbt och snabbt förresten. Snittet blev 5min/km vilket ju inte är särskilt snabbt. Men med tanke på vagnen är jag ändå nöjd med det. I helgen får det bli lite intervaller utan vagn. Imorn mysjogg och mammastyrka.

5 kommentarer:

Thomas Johansson sa...

Att du kan springa med den där vagnen är ju ett rent under. 4 km i 5-tempo motsvarar en mil. Jag gick med den i två timmar i Lidingö och det kändes som jag hade sprungit 3 mil. Hälsa lillan.

Löpning & Livet sa...

5-fart är ju helgrymt med vagnen! Kör du med pulsband? Isf så kan du ju ha som mål att komma upp ungeäfär på samma nivå som när du snabbdistansar utan vagn. Ok att du inte springer lika snabbt, men du får ju ut lika mycket. Du är grym! Själv hade jag nog fegat ur :)

när jag var ute i morse slog det mig plötsligt attd et kommer bli tuffare och tuffare att springa med vagn i takt med att bebben växer :)

mina sa...

Nej jag kör oftast inte med pulsbandet, men du har nog rätt i att det var ungafär lika jobbigt som ett vanligt snabbdistanspass. Men sen blir det ju jobbigt på ett lite annat sätt, man anstränger mer hela kroppen när man kör med vagnen och det är svårt att få tillett optimalt löpsteg.

vi tänkte nog byta till sulky (modell större) och löparvagn ganska snart. Tänker att det är lite lättare att springa med en sån :)

Miss Agda sa...

Jag hade precis tänkt skriva något liknande som Andréa, att man ju kan strunta i tempot och fokusera på effekten istället. Vi bor i ett mycket backigt område och här blir man deprimerad om man tittar för mycket på klockan.. Ibland GÅR jag upp en brant backe med vagn och håller på att dö av det :)

Mia sa...

Livet är ju som det är. Något jag verkligen fått förlika mig med den här hektiska hösten :) När man kommer till ro med det så blir det bra, även om man egentligen hade velat träna mer och så vidare.

Grymt bra jobbat!