trailrunning

trailrunning

torsdag 27 mars 2008

Det är nåt rutttet med Alliansen

Eftersom jag mår bra nu igen,ska bloggandet åter ta en mer polititsk ton. Jag slutar aldrig förundras över vår nya regerings hjärtlöshet. Deras politik är rak hård och enkel: De som redan har ska få lite mer i form av skattelättnader och hemhjälpsavdrag, de som inte har ska få ännu lite mindre. Nån måste ju betala för kalaset och varför inte sprka på de som redan ligger, de orkar ju knappast göra motstånd. För det lilla ordet solidaritet och medmänsklighet tycks ha flytt Sverige. Det viktigaste för varje svensk är att man själv har det bra, skit sen i om folk är sjuka och fattiga, om jorden sakta håller på att gå under eller att männsiskor torteras och svälter. Kanske håller vi på att bli som USA, hela poängen med den amerikanska drömmen är ju att alla människor har samma förutsättningar att bli rika och lyckliga, som en konsekvens är alltså fattigdom och olycka ens eget fel. Man har inte tagit tillvara på sitt liv och då får man skylla sig själv. Jag tror på alla människors inneboende potential, men absolut inte på att alla har samma förutsättningar, låtsas man det lägger man skulden på de svaga i samhället. Precis som alliansen gör. Nu ska det införas hårdare tag mot de sjuka. Är man sjuk i över ett halvår så ska man bli av med jobbet. För ingen kan väl vara sjuk så länge, det måste ju vara att de inte vill jobba. Precis som med alla arbetslösa. Det fattar ju vem som helst. Enligt Reinfeldt och hans lakejer. Kanske borde reglerna skärpas för företagen/kommunerna istället. Om ens anställda blir långtidsjukskriva måste det ju vara nåt som inte stämmer på jobbet.Oavsett om man blir deprimerad, går in i väggen eller sliter sönder sin ryggså beror det ju på jobbet. Eller? Har jag fel? Jag kanske borde måla tånaglarna istället... inte bry mig så mycket. Men jag kan inte. Jag blir ledsen arg och frustrerad. Ett och ett halvt år kvar. Mycket ont kan hända på ett och ett halvt år. Tyvärr. Pust!

4 kommentarer:

Frökenjosefin sa...

haha, just vårt samtalsämne på långpromenaden idag. Lägg till att ta bort barnbidraget också så blir det kanon!
Ps. gillar att din blogg är politisk och ibland lite ilsken. I min är allt bara rosa.... Ds.

kitty_k sa...

Upp till kamp, Mina!! Jag hänger på, Vickan mä! (har du lyssnat på "in Benny we trust - Rövare Reinfeldt och hans rövarband". Kvalitet!!)

Stinchen sa...

Personligen tror jag att arbetsmoralen sjunkit i samhället. T.e.x ser man tendenser att dagens unga/medelålder sliter ut sig på allehanda fritidsaktiviteter och självförverkliganden och orkar inte arbeta. För nog är det många som går hemma och trivs ganska bra med det, trots att de kanske skulle kunna arbeta. Sedan att dra det till sin spets: och kräva förflyttningar över hela landet, eller liggande arbete kan man ju alltid göra.

Barnbidraget är ju ett bidrag, och alliansen är ju i regel mot bidrag. Men det skall ju också löna sig att arbeta, så det kommer inte bli något av det avskaffandet. Sedan handlar det ju om att hitta balansen. Det finns många som tjänar strax över 20 000 som känner sig förfördelade, men många av dem tycker kanske det finns en poäng i att dem som tjänar över t.ex. 40-50 kkr kanske inte behöver mer shoppinghjälp.

Solidaritet är vackert, tyvärr kan man inte hålla samma solidaritet då den allmänna moralen förfaller.

Face the fact, de flesta tänker i första hand på sig själva -- fattig som rik.

mina sa...

jag har ju insett fakta :) Det är ju det som är det sorgliga, att alla tänker mest på sig själva. men sen håller jag ju inte med i resten Stina