HORA

Nu har jag avslutat Bitterfittan. Mitt helhetsintryck är att den inte är något direkt mästerverk, särskilt inte litterärt, men ändå en viktig bok. Viktig eftersom den vågar peka på den ojämlikhet som fortfarande råder, det könsförtryck som är ständigt levande varje dag. Det är inte ett förtryck som alltid är så uppenbart, på många sätt är ju Sverige världens mest jämställda land. Men det är ett ständigt närvarande förtryck. En norm i samhället som hyllar män när de tar ut mer än två månaders föräldraledighet, men ser ner på kvinnor som tar ut mindre än ett år, en könsmaktsordning som gör att kvinnor känner sig lyckligt lottade om deras män gör sin del av hushållssysslorna och där kvinnor som tar plats och går sina egna vägar ses som rabiata. Ett samhälle där det är fult att kallas kärring och där de flesta kvinnor kallats hora oftare än de vill komma ihåg. Maria Svedlands Sara skriver att hon minns första gången hon kallades HORA som 13 åring och att hon kallats det minst ett par gånger om året sedan dess. Först reagerade jag på detta och tänkte "Gud vad ofta", men när jag tänker efter så är det nog så. Av nån kille på krogen som fått nobben, av nån kille som blivit dumpad eller av okända fyllon på stan. Varför? Det kan jag inte svara på, men kvinnlig sexualitet och makt är något farligt. Att köpa sex och att kalla tjejer för hora är ett enkelt sätt att förminska dem.

Två gånger på kort tid har jag läst nästan identiska skildringar om det farliga/skrämmande med kvinnlig sexualitet. Först i Smuts och nu i Bitterfittan. I båda romanerna är det unga flickor som bejakar sin sexualitet och njuter när de hånglar med en kille. I båda romanerna uppfattas detta som oerhört provocerande av killen i fråga som väljer att sprida ut rykten om tjejen som kåt, billig och villig, en riktig liten hora. För det är ju bara horor som kan njuta av sex... hmm... hur sjukt låter inte det. Det borde väl snarare vara tvärtom. Om man nu väljer att köpa en kropp kanske man inte bryr sig om hon njuter, men en tjej som man älskar borde man väl vilja ska njuta. Eller? Varför är killar så skrämda av kvinnlig sexualitet? Varför är det provocerande om en tjej har sex för nöjes skull? Vad gör henne till en hora och inte det stora antal killar som gör samma sak? Är det den gamla myten om horan och madonnan, en kvinna kan aldrig vara nåt mellanting utan är antingen hora eller madonna, antingen nån att ha sex med eller flickvänsmaterial. Varför kan man inte vara båda? Jag tror att sexualiteten är en av de sista arenor där män känner att de har total makt och kontroll. Om det plötsligt ska lekas på lika villkor även där tappar de kontrollen. Men killar, kom igen, våga släppa lite av den kontrollen, det blir mycket roligare då, jag lovar. Och tjejer, sluta förtryck varandra genom skitsnack och ryktesspridning och våga istället tro på er själva för det ni är bra på. Ni gör bara er själva en otjänst när ni baktalar varandra.

Sist men inte minst: Våga ta för er och VÄGRA kallas hora!!