Nu är det inte många dagar kvar till den stora dagen. 30. Borde kanske ha kris, men har inte känt mig så här fylld av lycka och tillförsikt på många år. Trots att mitt liv på många sätt är mer osäkert än på länge känns det som att det börjat röra på sig nu. Jag ska flytta, förhoppningsvis få ett fantastiskt jobb (håll tummarna 9:e och 14:e maj) och det känns som om livet vill mig väl. Har en stark magkänsla av att den här sommaren kommer att bli den bästa på länge. Så jag krisar inte. Kanske för att jag redan gjort det. När det tog slut med M kände jag mig gammal och otillräcklig. Var inte ledsen över oss, det var ju allt annat än bra, men ledsen över att släppa drömmen om familj. Förkrossad tillochmed. Trodde att jag aldrig skulle kunna träffa nån och kände då att det var tragiskt. Ensam i skåne var jag också, långt bort från familj och nära vänner. Men jag har lärt mig både att jag kan skaffa nya nära vänner (kram på er) och att jag är värd att tyckas om, kanske tillochmed ser rätt bra ut. Jag som dragits med dåligt självförtroende hela mitt liv har fått mer bekräftelse de senaste åren än under hela mitt liv. Det känns bra. Jag känner mig stark och älskad. Men framförallt känner jag att jag trivs med mig själv. Att allt det andra kommer att ordna sig.
Gud vad jag är lycklig, det är ju löjligt...
Kram
2 kommentarer:
Ja, där kommer du och snor mitt namn och så är du mycket mer av allt än vad jag är och kommer bli. Det är ju då faktiskt ganska skönt att du har vett att uppskatta det. Braing där! =)
Nu skriver jag detta på just din födelsedag, så jag passar på att gratulera också! Grattis!!
Tack så väldans... vet inte om jag håller med men tack ändå :)
Skicka en kommentar